Padjelanta nationalpark

Padjelanta omfattar nästan tvåtusen kvadratkilometer, vilket gör den till den största svenska nationalparken, och dess karaktär skiljer sig från topparna runt omkring: det här är högt öppet land snarare än alpint, vida böljande fjäll på åtta hundra till tusen meter med de stora sjöarna Virihaure och Vastenjaure mitt i. Namnet betyder det högre landet på lulesamiska. Kalkrik berggrund ger en ovanligt rik fjällflora. Renskötsel pågår i hela området och samiska visten vid Staloluokta och andra platser är bebodda på sommaren. Padjelantaleden löper omkring hundrafyrtio kilometer genom parken med stugor, och helikoptrar trafikerar leden.

Historia

Namnet kommer från lulesamiskans Badjelánnda, ”det högre landet”. Ängarna och de fiskrika sjöarna har lockat människor sedan stenåldern, vilket fångstgropar visar, hällbilder vittnar om lång samisk bosättning, och samebyarna Duorbun, Jåhkågasska och Sirges för fortfarande hit sina renar på sommarbete från vistena Stáloluokta, Árasluokta och Sállohávrre. Forskare har länge studerat växterna, djuren och geologin; parken inrättades 1963 och blev 1996 en del av världsarvet Laponia.

Källa: engelskspråkiga Wikipedia, ”Padjelanta National Park”

Vad som finns där

• Vidsträckt öppet fjäll - böljande snarare än alpint.
• Virihaure och Vastenjaure - de stora sjöarna i mitten.
• En rik flora på kalkberggrund - ovanligt för breddgraden.
• Samiska sommarvisten - Staloluokta och andra.

När du bör åka

Juli till september. Fem till tio dagar för leden.

Praktiska tips

Det här är en flerdagars invandring - det finns ingen väg fram. Stugorna är enkla och kräver planering. Vädret på höjden slår om snabbt. Renskötseln är aktiv och områdena brukas, de är inte tomma.

I närheten

Sarek och Stora Sjöfallet ligger österut; Norge ligger västerut.